johanrask

1955 fyllde jag 7 år
en vecka för tidigt
för jag skulle
resa till mormor i Skåne.
Under den 25 mil långa tågresan
satt jag och klämde och luktade
på min födelsedagspresent
en fyrans gul fotboll med snörning.
Ibland studsade jag bollen
i kupégolvet.
Jag funderade
var jag skulle placera straffarna.
Lågt naturligtvis
Ingmar är ju lång.
Så ska jag skruva bollen
då blir den omöjligt att klistra.

Ingmar måste vara lycklig
han har ett riktigt mål med hönsnät
men höger stolprot är hans svaga sida.
Jag slängde resväskan till mormor
och sprang bort till Ingmar.
Under tiden han klädde om sköt jag några riktiga kanonmål.
Ingmar hade tagit på sig knäskydden.
Jag sköt några uppvärmningsskott.
Vi fick åskådare, Palle
dansk lagårdskarl hos Ingmars pappa.
Jag vet, skrek Ingmar
vi ska ha en landskamp
i straffar - fem var
Sverige mot Danmark.

Palle slog sin första.
Jag sparkade i marken - och missade
men jag fick inte slå om.
Pelle slog sin andra.
Höger stolprot - mål
Ingmar hade inte en chans.
2-1 till Danmark.
Palle sparkade till - krysset och ut
men
varför studsar inte min boll?
Det finns ju ingen luft i den.
Det finns spikar i krysset
det gick hål på blåsan, sa Ingmar.
Platt som en gul basker
låg min födelsedagspresent.

Jävla danskjävel
du har skjutit sönder min nya boll.
Det gjorde du med flit
jävla kogubbedansk!
Genom gråtdimman
såg jag Ingmars hund Terry springa iväg med min födelsedagspresent.